Vad händer i svensk ekonomi efter valet?

Det var rubriken när Nordeas Kristin Magnusson Bernard gästade SNS seminarie och delade sin syn på valets efterverkningar

Många experter är eniga i att med en svagare svensk konjunktur kommer de strukturella problemen i vår ekonomi bli mer akuta samtidigt som Riksbankens verktygslåda inte lär ha samma påverkan som tidigare. SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle arrangerade ett seminarie titulerat “Vad händer i svensk ekonomi efter valet?” Nordeas Kristin Magnusson Bernard, global chef för makroekonomisk analys och tillika Sverigechef deltog för att ge sin syn på svensk ekonomi efter valet.

Niklas Ekdal tidigare politisk chefredaktör på Dagens Nyheter agerade som seminariets moderator och inledde sin utfrågning av Kristin Magnusson Bernard kring hennes syn på reformbehovet i svensk ekonomi?

Kristin Magnusson Bernard, global chef för Makroekonomisk Research, Sverigechef Nordea & Niklas Ekdal, moderator på SNS seminarie

 

Med nästan 10 års erfarenhet av krishantering inom trojkan, så slog Kristin fast att kriser är kostsamma. Inte bara kortsiktigt utan även den långsiktiga tillväxtbanan återhämtar sig inte till den nivå den annars borde ligga på inledde Kristin.

– ”Avsaknad av ekonomisk reformer är ett problem på lång sikt. Men de inhemska sårbarheterna på kort sikt har förvärrats av bristen på samarbete och samordning.  Två av tre politikområden, finanspolitik och penningpolitik uppmuntrar till ökad skuldsättning framförallt i hushållssektorn. Det leder till ökade risker i banksektorn. Det tredje politikområdet är finansiell politik som då får försöka städa upp den här situationen. Finansinspektion har varit ambitiösa men jag är inte säker på att det räcker utan draghjälp från de andra två politikområdena” betonade Kristin.

Naturligtvis går situationen inte obemärkt förbi i banksektorn. – ”Det är en intressant situation när vi upprepade gånger hör i media att bankerna frivilligt stramar åt kreditgivningen mer än Finansinspektionen kräver. Att bankerna men sina avancerande modeller för riskvikter som bestämmer kapitalkrav är så pass nervösa över vad som skulle kunna hända att man väljer begränsa utlåning till låntagare som ser kreditvärdiga ut enligt Finansinspektionen”. Det är en remarkabel situation konstaterade Kristin Magnusson Bernard.

Osäkerheten kring regeringsbildningen efter valet har dominerat nyhetsflödet och enligt Kristin innebär den osäkra situationen att vi lång sikt så får vi en lägre tillväxtbana än vad som vore möjligt och på kort sikt så  förvärras sårbarheterna eftersom vi får en politik som spretar åt olika håll och även åt fel håll så politiken ökar sårbarheterna i svensk ekonomi.

SNS-panelens medverkande: Sören Häggroth, Kristin Magnusson Bernard och Johan Hassler

SNS-panelens medverkande: Sören Häggroth, Kristin Magnusson Bernard och Johan Hassler

 

Internationella risker såsom italienska banker, handelskrig, Brexit etc., vilka är de största hoten för svensk ekonomi?

Efter den senaste finanskrisen så har det uppkommit en grundläggande fördelning av politik-områdena som jag tycker blivit olycklig, poängterade Kristin.  Hennes syn är att centralbankerna har dragit ett oerhört tungt lass och varit kreativa i att skapa kvantitativa lättnader som vi inte riktigt vet hur de har påverkat finansmarknaderna och nu börjar det bli dags att rulla tillbaka dessa lättnader och det gör att sårbarheter som inte har åtgärdats kommer i dager. ”Eftersom vi inte riktigt vet hur lättnaderna har påverkat finansmarknaderna då också nya regleringar och aktörer förändrat marknadens funktionssätt finns en risk att när vi nu rullar tillbaka till en penningpolitisk normalisering att vi får en ”olycka” som kan få finansmarknaderna att reagera okontrollerat”.

Avsaknad av ekonomisk reformer är ett problem på lång sikt. Men de inhemska sårbarheterna på kort sikt har förvärrats av bristen på samarbete och samordning.

- Kristin Magnusson Bernard

Niklas Ekdal adresserade även frågan kring hushållens höga skuldsättning och storbanks-sektorn och betonade att flera tidigare finansministrar uttryckt oro för bankernas situation. På den direkta frågan om hur orolig man bör vara så replikerade Kristin Magnusson Bernard att det finns fog för oro och att hon önskat att Sverige får ett reformtryck i tid.  ”Vi kan rätta till dessa problem i tid.  Min erfarenhet av finanskriser säger mig att det alltid finns en återkommande faktor i sårbarheten och det är en hög privat skuldsättning. Det är den mest prediktiva faktorn för en finanskris och vi har verktygen för att åtgärda detta så jag hoppas vi gör det i tid”, avslutade Kristin Magnusson Bernard.

SNS seminariet i sin helhet presenteras här:

Videons hållpunkter:

02:28 John Hassler, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) på Stockholms universitet och tidigare ordförande för Finanspolitiska rådet.

32:00 Kristin Magnusson Bernard, global chef för makroekonomisk research på Nordea och Sverigechef på Nordea Markets.

37:08 Sören Häggroth, tidigare statssekreterare i Finansdepartementet och generaldirektör

Om SNS:

SNS är en oberoende ideell förening som sedan 1948 bidragit till att ledande beslutsfattare kan fatta välgrundade beslut baserade på vetenskap och saklig analys. Verksamheten består av forskning, möten och utbildning om viktiga samhällsfrågor. 280 ledande företag, myndigheter och organisationer är medlemmar i SNS.

The information provided within this website is intended for background information only. The views and other information provided herein are the current views of Nordea Markets as of the date of publication and are subject to change without notice. The information provided within this website is not an exhaustive description of the described product or the risks related to it, and it should not be relied on as such, nor is it a substitute for the judgement of the recipient.

The information provided within this website is not intended to constitute and does not constitute investment advice nor is the information intended as an offer or solicitation for the purchase or sale of any financial instrument. The information provided within this website has no regard to the specific investment objectives, the financial situation or particular needs of any particular recipient. Relevant and specific professional advice should always be obtained before making any investment or credit decision. It is important to note that past performance is not indicative of future results.

Nordea Markets is not and does not purport to be an adviser as to legal, taxation, accounting or regulatory matters in any jurisdiction.

The information provided within this website may not be reproduced, distributed or published for any purpose without the prior written consent from Nordea Markets.

Further reading